Cairanne Grande Réserve, Rhônedalen


 
Detta vin vars fullständiga namn är Cairanne Cru des Côtes du Rhône Grande Réserve (årgång 2017) är gjort på de blå druvorna Grenache (50 %), Syrah (30 %) och Mourvèdre (20 %). Det är ytterligare ett i raden av bra ekologiska viner, och således är druvorna också plockade för hand.
Vinet är smakrikt och man upptäcker rätt snart inslag av bl.a. olika skogsbär men också kryddor, t o m lite åt svartpepparhållet. Det passar därför bra till de flesta kötträtter, inte minst till nötkött och lite kraftfullare köttgrytor.
 
Cairanne ligger i ett gynnsamt odlingsläge i södra Rhônedalen strax norr om Châteauneuf-du-Pape, och egendomen har erhållit en silvermedalj i Decanter World Wine Awards.
Producenten är den skicklige Gabriel Meffre, och han är dessutom den förste i Rhônedalen som har nått den högsta certifieringsnivån inom hållbarhet. Detta vin kan t.ex. lagras upp till tio år på flaska.

Kyndelsmässodagen


Den 2 feb är det Kyndelsmässodagen och den inträffar 40 dagar efter Jesu födelse den 25 dec. Den firas på den söndag som infaller mellan den 2 och 8 februari, undantaget är om Fastlagssöndagen skulle infalla på något av dessa datum. Då firas Kyndelsmässodagen söndagen före Fastlagssöndagen. I år firas Kyndelsmässodagen således på ”rätt” datum den 2 feb.
När ett förstfött gossebarn i Israel var 40 dagar gammalt skulle man i enlighet med Mose lag tacka Gud och frambära ett offer i templet. Det är detta Maria gör tillsammans med Josef, och därför kallas dagen också för Jungfru Marie kyrkogångsdag. I templet möter de Symeon och Hanna. Läs om detta i Luk 2:22-40!
Symeons lovsång (Nunc dimittis, Luk 2:29-32) ingår i tidegärden och läses eller sjunges vid aftonbönen (completoriet).
 

Eftersom dagen är en Mariadag är den ingen vanlig namnsdag utan i almanackan står ”Kyndelsmässodagen”. Detta namn kommer av en gammal sed, att nu när julen är avslutad så ska man inviga de ljus som kommer att användas i församlingens gudstjänster i kyrkan under det kommande året.
En mer sentida och kanske folkligare tradition är att låta alla julens ljus, såväl stumpar som lite större, brinna ut innan man tar de nyinvigda i bruk.
Det fornsvenska ’kyndel’ betyder ”ljus”, ”bloss” och ”fackla”. Motsvarande på isländska är ’kyndill’ och på engelska ’candle’.

Alla dessa ord går tillbaka på latinets ’missa candelárum’ = ”ljusmässa” och 'festum candelarum' = "ljusfest" eller "ljushögtid".
På latin betyder ’candére’ ”lysa, glänsa” och ”glöda”, och ’candéla’ betyder ”vaxljus”.
Även vårt svenska ”kandelaber” har samma ursprung. ”Ljusstake” heter ’candelábrum’ på latin.

Ansgar som var missionär och en stor predikant, och som har kallats för Nordens apostel, dog den 3 feb 865. Det är 1155 år sedan och han var vid frånfället ärkebiskop av Hamburg-Bremen. Bremen var också säte för den kyrkoprovins som de svenska stiften sorterade under vid tiden för Sveriges kristnande.
Den 3 feb har därför blivit en speciell minnesdag för Ansgar. Denna minnesdag kan också firas den 4 feb.

Château Pech-Latt från Corbières, Languedoc-Roussillon


 
Château Pech-Latt är som så många andra viner från södra Frankrike gjort på druvorna Carignan, Grenache, Syrah och Mourvèdre.
Carignan är mycket använd i hela franska Midi, och tidigare har man av denna gjort enkla bordsviner i stor mängd. Den är härdig och ger stor avkastning, men bidrar också med rik färg och hög alkoholhalt. Detta gör att Carignan är en av världens mest vinifierade druvsorter.
Grenache är tålig för både torka och hetta och tillför en trevlig örtkryddighet och mjukhet, samt volym och alkohol.
Syrah är en klassisk Rhônedruva, framförallt i norra Rhônedalen, men den har under de senaste decennierna börjat odlas på allt fler platser i Frankrike. Den bidrar kraftfullt med bl.a. komplexa aromer och kryddighet, samt höga halter av syra, garvsyra och färgämnen.
Mourvèdre mognar väldigt sent och kännetecknas av fina tanniner samt utsökta aromer av mörka bär. Den innehåller också många antioxidanter och gör därför vinet både lagringståligt och lite nyttigare.
 
Under senare tid har man vid vinifieringen i Corbières delvis använt sig av den så kallade macération carbonique-metoden, vilken innebär att druvorna får jäsa hela under kolsyretryck i slutna tankar. Därefter får vinet vila i cirka ett år på nya ekfat. Detta, tillsammans med ett mindre skördeuttag av druvorna, har gjort att kvalitén höjts avsevärt och det finns numera druvrena viner på Carignan som är riktigt bra. Corbières fick AOC-status 1985
 
Vid framställningen av det aktuella vinet Château Pech-Latt har man använt sig av skalmaceration eller skaljäsning i cirka tre veckor. Skaljäsning innebär att musten får jäsa tillsammans med druvskalen. Sedan har musten fått jäsa utan skal i drygt en vecka vid en temperatur av 28 grader, och därefter lagras vinet på betongtankar i sex månader.
Detta vin är fruktigt och lite kryddigt, har delvis fatkaraktär och man kan skönja inslag av t.ex. björnbär. Det passar därför bra till de flesta kötträtter. Prisvärt.
 
Egendomen ägs av vinfirman Louis Max som har sin bas i Bourgogne. Sedan 1991 är vinframställningen helt ekologisk på Château Pech-Latt, således skördar man också druvorna för hand.

Mont-Redon i Châteauneuf-du-Pape, Rhônedalen


 
Noga räknat heter detta vin Réserve Mont-Redon Côtes du Rhône Réserve Rouge, och är ett lite enklare vin än Château Mont-Redon Châteauneuf-du-Pape vilket är det stora vinet från denna egendom.
Mont-Redonvinet är trots allt ändå ett Châteauneuf-du-Papevin. Det är prisvärt i sin klass och passar bra till det mesta, fågel, lättare kötträtter men också till vardagsmåltider som pasta m.m.
 
Den dominerande druvan i Châteauneuf-du-Pape (påvens nya slott) är Grenache, men eftersom vin från dessa druvor lätt oxideras och blir lite ljust får man i detta distrikt blanda in 13 olika drusorter i vinerna, varav flera är blåa.
 
I Châteauneuf-du-Papevinerna finns alltid druvan Grenache med, mer eller mindre, och i detta Mont-Redonvin ingår förutom Grenache också den fantastiska och komplexa druvan Syrah som framförallt förekommer i norra Rhônedalen. Syrah har dock under de senare decennierna även börjat odlas här i södra Rhônedalen.
Hoppas att ni upptäcker många fina måltider i vilka detta mycket goda vin kan ingå!

Advent och jul



Nu har vi gått in i advent och i ett nytt kyrkoår ännu en gång. Perioden från första söndagen i advent t.o.m. julafton är egentligen julens fasteperiod, och den kallas också ibland just för julfastan. Att det är en fastetid innebär att man förbereder sig för Jesu födelsehögtid, julen. Detta gör man allra bäst genom att vara i bön och gärna i stillhet.

På 1000-talet kom julfastan officiellt att kallas advent vilket betyder ankomst. Det är en förkortning av det latinska ’Adventus Domini’ = ”Herrens ankomst”.

Herrens Första Advent är en benämning på Jesu Kristi ankomst till jorden. Därför bör söndagarna före jul heta 1:a söndagen i advent, 2:a söndagen i advent, osv. Gud sänder sin Son till jorden för att rädda oss människor från synd och död. Herren föds som människa i ett stall i Betlehem.

Herrens Andra Advent är Kristi återkomst, alltså det vi firade på domssöndagen. På så sätt knyts kyrkoårets början och slut ihop.

På 2:a söndagen i advent uppmärksammas också det eskatologiska temat, ”Guds rike är nära”. I denna söndags evangelietext den första årgången säger Jesus följande: ”Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån” (Luk 21:25).

Men, Herren kan förvandla! I Jesus Kristus och i tron på honom blir ångest i stället Frid med Gud, rådlöshet blir Underbar i råd och det sista ordet i denna bibelvers vänds om till Nåd.

HERREN ÄR NÄRA!

Äldre inlägg