Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Visar inlägg från februari 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Brytningstid


 
Senvinter eller vårvinter, ja, vad är det? I månadsskiftet februari-mars kan det vara svårt att definiera årstiden, och liknande ”skarvar” finns även under andra delar av året. Senvinter är nog den mest korrekta benämningen. När vi väl har kommit in i mars, vilken också är den första vårmånaden, så kan vi så smått börja tala om vårvinter.
 
Än så länge ska vi inte vara förvånade över varför inte värmen kommer. Idag var det -15° vid soluppgången, och många bistra morgnar återstår. Även april kan vara kall nattetid.
I och med att ljuset blir starkare för varje dag, så kan vi åtminstone kunna börja se fram emot lite plusgrader dagtid.
 
Även i kyrkoåret är det en brytningstid. Nu följer vi Herren på lidandets väg, Via dolorosa, upp till Jerusalem och korset. Denna väg kan i naturen symboliseras av tunga och sliriga grusvägar under tjällossningstider. I kyrkan har vi lila liturgisk färg, precis som björkarna skiftar i lila strax innan de slår ut.
På Påskdagen uppstår Herren och Livet segrar. Även i naturen segrar livet, och det börjar grönska och blomma. Färgerna och värmen tilltar och fågelsången blir allt intensivare.
 
I år kommer påsken redan den 31 mars så det kanske inte märks så tydligt just då, men symboliken är ändå rätt talande.
Trots lite kalla och bistra dagar ännu en tid, så kan vi i alla fall se fram emot det som komma skall.

Titta, solen!


 
Så sprack det då upp idag och solen visade sig i sin strålglans. Det är över två veckor sen senast. Nu är det -5° och 16 cm snö. Vinter! Minusgraderna står sig i några dagar, sedan får vi se.
 
Vilken fin vinter vi har haft. Det har inte varit för kallt, inte för milt, inte för mycket snö och inte för blåsigt. Rent statistiskt verkar den också bli helt normal.
 
När ljuset återvänder märker man hur man kvicknar till. Vad viktigt det är med ljus! När fåglarna börjar sjunga, så beror det inte på att det är ”så dags” utan ofta på ljuset. En strålande januaridag kan man höra talgoxarna fila på sin melodi trots att det kanske är 10 grader kallt. När det är som kyligast en vår- eller sommarmorgon inleder fåglarna sin morgonkonsert. Varför? Jo, solen börjar gå upp.
Sedan finns det i och för sig fåglar som mer styrs av värmen än av ljuset. Både gärdsmyg och koltrast kan man få höra sjunga en mörk men mild decemberdag.
 
Nu kommer det några snöbyar. Riktigt vackert.
Det är trots allt mot den ljusa och varma årstiden vi är på väg, och den är extra välkommen efter en stabil och fin vinter.

Internationella modersmålsdagen

Den 21 februari är det internationella modersmålsdagen. Den instiftades av Unesco 1999 för att främja språklig mångfald, och den firades första gången år 2000.
Att få utveckla sitt modersmål är ett grundläggande behov. Gör man inte det eller inte får möjlighet till det går det ofta sämre för en i livet. Forskningsresultaten ang detta är tydliga.
 
Invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan och blir samtidigt i regel bättre på svenska också. Utför man sina studier på ett annat språk än sitt modersmål, så får man ofta sämre resultat. T.ex. om gymnasieelever som har svenska som modersmål läser sina ämnen på engelska, lär de sig mindre än vad de annars skulle göra.
DEN SPRÅKLIGA MÅNGFALDEN ÄR VIKTIG, OCH ATT KUNNA UTTRYCKA SIG PÅ SITT MODERSMÅL BETYDER SOM SAGT ENORMT MYCKET FÖR ENS PERSONLIGA IDENTITET OCH UTVECKLING.
 
Sverige fick en ny språklag 1 juli 2009 och dess innehåll är bl.a. att svenskan ska vara huvudspråk i Sverige och samtidigt ett komplett och samhällsbärande språk. Man ska alltså ha rätt att utveckla och tillägna sig svenska.
I denna lag står det också att ALLA har rätt till ett språk, vilket innebär att alla har rätt att använda och utveckla det egna modersmålet/minoritetsspråket. Det innefattar också rätten att få lära sig främmande språk.
Kan lagens intentioner bli verklighet, så har både svenskan och andra modersmål i Sverige goda framtidsutsikter.

Dansfluga - ett vårtecken


 
Det är inte fråga om en dans som är ”inne” och har blivit en ”fluga”, utan detta är en insekt. Det är faktiskt en hel flugfamilj som kallas dansflugor, Empídidae. Den delades tidigare in i fyra underfamiljer, men dessas status har på senare tid upphöjts till familjer. De egentliga dansflugorna finns kvar i Empididae.
Dansflugorna suger nektar från blommor, inte minst från flockblommiga, men de är också rovdjur som tar andra och mindre insekter.
 
Det är många djur som vårdansar. Tranorna är ett välkänt exempel inom fågelvärlden. Bland insekterna har vi alltså bl.a. dansflugorna. Hannarna utför en speciell dansuppvisning, gärna över en vattenspegel, för att attrahera honorna.
För att också knyta an till den nyss passerade Alla hjärtans dag så måste hannen komma med en gåva till honan, annars är det ingen idé att han försöker uppvakta henne. Han kan t.ex. överlämna ett fångat och bedövat byte, eller så kan det räcka med ett symboliskt silkesspunnet paket som visserligen är vackert men tomt.
 
På bilden har vi ’brun dansfluga’, Émpis tesselláta, en av de större arterna. Hannen sitter på honans rygg och de kan t o m flyga på det viset.
Det dröjer ett tag innan vi får se dessa flugor, för de börjar flyga först i april-maj, men visst är det underbart att dansa in våren. Vi borde kanske också hälsa denna efterlängtade årstid på det viset, oavsett om det blir en solodans eller tillsammans.
 
Det finns som bekant många vårtecken, och efter det att de allra tidigaste har dykt upp kan det ändå bli ett bakslag med kyla och kanske snö. Dansflugevårtecknet är mer pålitligt. Håll därför utkik efter dansflugorna när värmen börjar komma, speciellt bland blommor och på gräsmattor, för då är våren verkligen här.

Alla hjärtans dag

Redan i mitten av februari inleds fåglarnas parbildning inför årets häckningssäsong. Det gäller framförallt längre söderut i Europa men märks även uppe hos oss. Detta sägs vara orsaken till sedvänjan att unga genom lottning parades samman den 14 februari.
Denna tradition utvecklades redan under medeltiden i England, Skottland och norra Frankrike. Under ett helt år skulle dessa par hålla ihop. De var inga kärlekspar utan detta var mer en lek, och man var varandras Valentin och Valentine t.ex. vid deras fester under året.
 
Att man skulle kallas Valentin resp Valentine beror på att ett helgon, Sankt Valentinus, fick sin minnesdag just den 14 februari. Valentinus var präst och led martyrdöden i Rom omkring år 269. Namnet Valentinus är en avledning av det latinska adjektivet ’valens’ som betyder ”frisk” och ”stark”.
 
På Brittiska öarna och senare även i USA har Valentinseden levt vidare även in i nyare tid. På Sankt Valentins dag eller Alla hjärtans dag kan förälskade skicka ett kort till sin utvalda, ofta med en kort vers. En av de mest kända verserna är ”Roses are red, violets are blue. Cherries are sweet, and so are you”. Det anordnas också baler denna dag, och mannen kan uppvakta sitt hjärtas dam med blommor och choklad.
Under slutet av 1900-talet blev dessa seder vanliga även i Sverige, vilket troligen till stor del beror på att handlarna som säljer t.ex. kort, blommor och choklad verkade för det.
 
När jag gick i lågstadiet var det mer den allmänna Alla hjärtans dag-tanken som rådde fortfarande. Då fick vi göra hjärtan i alla möjliga färger och konstellationer. Vi riktigt tävlade om vem som kunde göra de mest fantasi- och konstfulla hjärtana.

Äldre inlägg