Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Senaste inlägg

Visar inlägg från oktober 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Getingar


Arbetare av tyskgeting.
 
Detta år har vi inte haft så mycket getingar vilket många säkert tycker är skönt.
Vad är getingar förresten? Getingar är insekter och tillhör ordningen steklar. Det finns drygt 8 500 stekelarter i Sverige, och de utgör därmed den artrikaste insektsordningen i vårt land. I hela världen är det skalbaggarna som är den största insektsordningen med närmare 400 000 arter.
 
Getingarna bildar en familj (Véspidae) som består av ca 5 000 arter. (’Vespa’ är geting på latin).
I Norden finns 51 arter och av dessa finns 50 i Sverige. Familjen består av sex underfamiljer varav tre finns representerade i Sverige. I vårt land finns således solitära getingar (35 arter), pappersgetingar (3 arter) och sociala getingar (12 arter).
 
Hos de solitära getingarna anlägger varje hona ett bo på egen hand och sörjer för sin avkomma.
 
Pappersgetingarnas bon består av en enkel hängande yngelkaka utan det skyddande pappershölje som brukar finnas runt bon av sociala getingar.
 
När vi i dagligt tal pratar om getingar är det för det mesta de sociala getingarna vi menar.
I Sverige är de sociala getingarna representerade av tre släkten, bålgetingar (Vespa) 1 art, långkindade getingar (Dolichovéspula) 7 arter och jordgetingar (Véspula) 4 arter.
 
Även om Sverige bara hyser 1 % av världens getingarter, så kan det givetvis ändå vara svårt att hålla ordning på dem. Jag tänkte därför bara hålla mig till de sociala getingarna framöver i detta inlägg och dessutom endast ta upp 4 arter av dem.
 
Bålgetingen (Vespa crabro) känns framförallt igen på sin storlek. Drottningen kan bli upp till 4 cm lång.
 
Den vanligaste långkindade getingen i vår närhet är takgetingen (Dolichovespula saxónica). Hittar man ett runt askgrått, ofta hängande, getingbo, stort eller litet, utomhus, på vinden eller i ett uthus, då är det ofta takgetingar det är fråga om.
 
Till sist nämner jag två av Sveriges jordgetingar, nämligen vanlig geting (Vespula vulgaris) och tyskgeting (Vespula germánica). Som namnet antyder bygger jordgetingarna sitt bo i regel under jord. Det är jordgetingarna vi mest blir stuckna av, och det är framförallt i närheten av större bon som de är mer aggressiva än andra getingar. Kommer man för nära t.ex. ett bålgetingbo eller ett takgetingbo, så kan man i och för sig bli lika anfallen och lika stucken.
Det är bara honorna (arbetare och drottning) som sticker. Hanarna saknar gadd.
 
Den vanliga getingen är den mest spridda och allmänt förekommande i Sverige, medan tyskgetingen bara förekommer i södra Sverige och en bit utmed Norrlandskusten.
Under sommaren när getingsamhället upplöses sprids dess ibland tusentals invånare. De getingar som är så besvärande från högsommar till höst, och som kommer fram till mat- och kaffebord, är arbetare av både tyskgeting och vanlig geting.
 
Ovan ser vi en arbetare av tyskgeting. Bilden är tagen 11 oktober 2013.

Fortfarande svamp


 
Trots åtskilliga frostnätter i höst med ner till -7° så verkar skogen ha skyddat svampen bra. Det är värre på öppna platser.
I går hittade jag denna karljohan vilken blev till en god svampsås idag. Nu är det också dags för frostvaxingen att dyka upp. De första brukar komma så här i början av oktober. Det är också oftast efter den första nattfrosten som man verkligen kan förvänta sig den.
 
Sammantaget var 2013 ett sämre svampår än förra året och detta är givetvis på grund av högsommarens torka. Eftersom juni gav så mycket nederbörd, så var det ändå inte svamptomt i skogarna. Tvärtom är det så att vissa arter har varit väldigt talrika, t.ex. citronslemskivling, smörsopp och tegelsopp. Bland icke matsvampar har pluggskivling och röd flugsvamp förekommit i stor mängd.
På en av mina svampkurser i september fick vi ihop drygt 40 arter varav hälften var matsvampar.