Då har vi fått fira jul ännu en gång. På Juldagen den 25 december firar vi Jesu födelsedag. Gud föddes till jorden som ett litet barn. Han kom till oss i mänsklig gestalt.

Eftersom vi väntar på Jesu födelse den 25 dec, så har många fått för sig att ordet advent betyder väntan, inte minst på grund av att det dessutom liknar det svenska ordet. VÄNTan – adVENT.
I själva verket betyder advent ”ankomst” och det är inte vilken ankomst som helst, det är Herrens ankomst det är fråga om. Det fullständiga latinska uttrycket är ’Adventus Domini’ vilket just betyder ”Herrens ankomst”. Det är alltså Jesu födelse/Herrens ankomst till jorden som vi förbereder oss för under adventstiden. Advent är således en fastetid inför julen. Julen är den stora högtiden.
 
För drygt 40 år sedan började man, istället för adventskalender, säga julkalender. Varför det? Det är ju under adventstiden som man öppnar alla luckor på kalendern. Julen infinner sig inte förrän alla luckor är öppnade.
Gissningsvis var det ”för kristet” med adventskalender. Det var inte minst under denna tid i början av 1970-talet, i kölvattnet av 1968-revolten, som man på allvar aktivt började avkristna Sverige. T.ex. flyttade man 1973 veckans första dag från söndagen till måndagen.

Jul är ett gammalt nordiskt ord, som man dessutom inte riktigt vet ursprunget till, och då går det bra. Jul kan ju dessutom alla fira på sitt vis. Att advent är Herrens ankomst var tydligen för närgånget. Det kan vara mysigt med en vacker liten julkrubba, men kommer Gud för nära kan det uppstå negativa reaktioner. Vi får be och tro att dessa reaktioner inte är definitiva.
 
Underligt är också att vi i Sverige alltid firar högtiderna innan de infaller och då pekar jag inte på det faktum att man både börjar julskylta och sälja fastlagsbullar i oktober, för det är en annan historia. Det jag tänker på är att vi inte firar själva högtidsdagen utan aftonen före denna.
Juldagen är dagen ”D”, Kristi födelsedag, men vi har fått för oss att julafton är den stora dagen. Detta gäller också för påsk, pingst, midsommar och nyår.
I många andra delar av världen, bl.a. i den anglikanska traditionen, gör man inte som vi utan firar faktiskt den riktiga högtidsdagen. Vi vet t.ex. vad nissarna sjunger i tomtarnas julverkstad på julafton: ”Vi måste skynda oss, i morgon är det Juldagen” (översatt från engelska).
 
För ett antal år sedan ville en journalist på en lokaltidning att jag skulle tala om hur vädret hade varit under de senaste årens jular, med angivande av parametrar såsom snödjup och temperatur m.m. Jag skickade in uppgifterna och skrev tydligt att de gällde för juldagens morgon under denna räcka av år. När detta sedan publicerades någon vecka före jul stod det att väderuppgifterna hade noterats på julaftonens morgon.
Att man inte vet att juldagen är den verkliga högtidsdagen förstår man också av att mellandagsrean ofta börjar då. Det är faktiskt så att julfastan/advent sträcker sig ända fram till julafton. Att man kallar själva juldagen för mellandag säger mycket om den okunnighet om julen som råder i vårt samhälle. Dessutom styr kommersialismen nästan allt.
 
När man kommer fram till Annandag Jul kan man bli förvånad över att man lyfter fram martyriet. Stefanus var den förste kristne martyren och de första kristna visste vad martyriet innebar. Det var en dödsdag, man dog från jorden, men det var också en födelsedag då man föddes till det verkliga livet hos Herren i himmelen. Det är alltså en äreplats för Annandag Jul eller Den helige Stefanus dag att placeras närmast intill Jesu födelsedag.
De första lärjungarna visste alltså att det kunde betyda förföljelse, ofrid, lidande och t.o.m. död att följa Jesus.
Herren ger oss sin frid men inte den frid som världen ger. Det innebär inte alltid lugn och ro att tro på Herren men det betyder frid med Gud och därmed den djupaste frid i hjärtat.
 
Under de verkliga mellandagarna följer ytterligare ett par martyrdagar. Vi uppmärksammar Värnlösa barns dag den 28 dec. Den hette tidigare ”menlösa barns dag” och gör så fortfarande i Finland. Denna dag är en minnesdag för de, upp till två år gamla, pojkar som mördades av Herodes i sin jakt på Jesusbarnet.
Den 30 dec har bl.a. Abel namnsdag. Abel dödades av sin bror Kain i avundsvrede och var den förste rättfärdige som mördades på jorden.
 
Jesus kom till jorden för att frälsa oss människor från synd och död. Det är blodigt allvar för Gud. Hos oss har det idylliska ofta präglat julkrubban, men det är nog knappast idylliskt att födas i ett stall under en resa eller att den heliga familjen var tvungen att fly till Egypten undan Herodes hat.
Änglarna sjöng om frid på jorden och det gäller alltså Guds frid, men att ha frid med Gud innebär att få ofrid med alla de makter som står Gud emot. Det är ingen slump att de nämnda martyrdagarna är placerade alldeles intill Jesu födelsedag.
 
Önskar alla en riktigt fridfull fortsättning på julen!