Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Senaste inlägg

Visar inlägg från februari 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Vår


 
Den 15 feb kom den meteorologiska våren. Enligt almanackan ska den inte infalla förrän den 1 mars då vi går in i den första vårmånaden.
Vad är då meteorologisk vår? Det är när dygnsmedeltemperaturen (det kan alltså fortfarande vara minusgrader, framförallt på nätterna) stadigvarande håller sig över ±0°, och stadigvarande betyder i detta fall minst sju dagar i rad.
Det har varit plusgrader i dygnsmedeltemp ända sedan den 6 feb, men i Sverige finns ytterligare en definition på vår och det är att den inte kan inträffa före den 15 feb.
Det innebär att man kan börja räkna dagar med vårtemperaturer först från och med den 15 feb, och i år inföll alltså den meteorologiska våren så tidigt den bara kan i vårt land.
 
Hittills under februari har vi dessutom redan fått höra tio fågelarter sjunga sin riktiga vårsång. Den 1 feb sjöng talltita, den 2 talgoxe och blåmes, den 3 entita, den 4 grönsiska, den 5 gråsparv och nötväcka, den 7 svartmes, den 18 pärluggla och den 20 trädkrypare.
Så får vi då ännu en gång gå den ljusa årstiden tillmötes. Härligt!

Kyndelsmässodagen


 
Den 2 feb firar vi Kyndelsmässodagen. Den inträffar alltså 40 dagar efter Jesu födelse den 25 dec. När ett förstfött gossebarn var 40 dagar gammalt skulle man i enlighet med Mose lag tacka Gud och frambära ett offer i templet. Det är detta Maria gör tillsammans med Josef, och därför kallas dagen också för Jungfru Marie kyrkogångsdag. I templet möter de Symeon och Hanna. Läs om detta i Luk 2:22-40!
Symeons lovsång (Nunc dimittis) ingår i tidegärden och läses eller sjunges vid aftonbönen (completoriet).
 
Eftersom dagen är en Mariadag är den ingen vanlig namnsdag utan i almanackan står ”Kyndelsmässodagen”. Detta namn kommer av en gammal sed att nu när julen är avslutad, så ska man inviga de ljus som kommer att användas i församlingens gudstjänster i kyrkan under det kommande året.
En mer sentida och kanske mer folklig tradition är att låta alla julens ljus, såväl stumpar som lite större, brinna ut innan man tar de nyinvigda i bruk.
Det fornsvenska ’kyndel’ betyder ”ljus” och ”fackla”. Motsvarande på isländska är ’kyndill’ och på engelska ’candle’.
 
Alla dessa ord går tillbaka på latinets ’missa candelárum’ = ”ljusmässa”. På latin betyder ’candére’ ”lysa, glänsa" och "glöda”, och ’candéla’ betyder ”vaxljus”.
Även vårt svenska ”kandelaber” har samma ursprung. ”Ljusstake” heter ’candelábrum’ på latin.
 
Ansgar som var missionär och en stor predikant, och som har kallats för nordens apostel, dog den 3 feb 865. Det är 1149 år sedan, och han var vid frånfället ärkebiskop av Hamburg-Bremen.
Den 3 feb har därför blivit en speciell minnesdag för Ansgar. Denna minnesdag kan också firas den 4 feb.