Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Visar inlägg från september 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Svenska språket

Det är ju ingen nyhet att färre och färre kan tala korrekt svenska. Ofta bryr sig språkvårdare mindre om detta. Värre är det då när även den skrivna svenskan håller på att changera. Fast nog är det så att en dåligt talad svenska även för med sig en dåligt skriven. Orsakerna till detta är säkert flera men en av dem verkar vara att man helt enkelt inte får lära sig svenska längre, vare sig i skolan eller i hemmen. Sedan har givetvis den omåttliga influensen från engelskan en enorm genomslagskraft.

Hade det svenska språket haft en naturligt stark ställning i Sverige, det är ju trots allt vårt modersmål, så hade påverkan från engelskan varit svagare. Nu verkar det emellertid som om svenskar varken kan engelska eller svenska, därför att man inte kan översätta korrekt mellan dessa båda språk heller. Jag har tidigare här på bloggen skrivit om ”Internationella modersmålsdagen” och ”Språk är intressant”, och jag tänkte i detta inlägg ta upp några exempel på vad man kan stöta på i svenska språksammanhang nuförtiden.

Det som nästan har blivit en språklig epidemi i våra dagar är de otaliga särskrivningarna, vilka som så mycket annat återigen är mest orsakade av engelsk influens. De klassiska exemplen på hur dumt det kan bli är om man skriver skum tomte istället för skumtomte, stor bonde i stället för storbonde samt sjuk sköterska i stället för sjuksköterska. Tyvärr är exemplen legio och man kan se alla möjliga varianter, som bil reparatör, barn tillåten och Kanarie öarna. När man på nätet söker efter t.ex. en fåtölj som man önskar köpa, och vill att den ska ha ben av metall i stället för av trä, så skriver man in ordet ”metallben” i sökrutan. Då kan det hända att man får frågan: ”menar du metall ben?” Alltså t o m sökmotorerna är felprogrammerade i svenska.

För några år sedan fanns det ett reklaminslag i TV om en utländsk maträtt. Den man köpte i Sverige var så otroligt god så att den smakade som du var där. Vad är det? Man undrar ju om ”som du var där” är en speciell smak. Naturligtvis menade man att soppan smakar lika gott som om du vore där, dvs den är lika bra tillagad här som i dess hemland. Det heter alltså ”som om” när man vill jämföra, men tyvärr skrivs det ofta bara ”som”.

”Start” förekommer i svenskan, men under senare tid har ordets frekvens ökat explosionsartat. Skolstart har man t.ex. hört talas om, likaså att man startar bilen. Numera kan man dessutom få höra uttryck som att TV-programmet startar kl 10 eller att gudstjänsten startar kl 11. Det är inte längesedan det vanliga uttrycket var att programmet eller gudstjänsten börjar kl så och så. Återigen engelsk påverkan.

Om vi fortsätter med den engelska influensen, så hör man väldigt ofta i medierna att människor har avrättats av terrorister. Avrätta är inte ett ord vi bör använda i dessa sammanhang, eftersom avrättning är vad stater gör vilka har dödsstraff i sin lagstiftning. Det som utförs av terrorister och andra kriminella är inget annat än mord och det är också så vi bör kalla det.

En annan sak som har blivit vanligare i medierna är att man säger att folk har ”avlidit” i en bilolycka. Det kan man säga om vederbörande dör vid eller efter ankomsten till ett sjukhus, men om personen dör direkt vid olyckan heter det däremot ”omkommit” och det är tydligen inte längre ett självklart ordval.

”Det är inte din sak” kan man säga till någon som man tycker inte har med en viss sak att göra. Nuförtiden skrivs det ofta: ”det är inte din ensak”. Ordet ”ensak” ska överhuvudtaget inte användas i detta sammanhang. Däremot kan man säga: ”det är min ensak” när man tycker att något bara angår mig. Men det är ju en helt annan sak.:-)

Gulknopp



Nu när fågelmatningstiderna närmar sig kan det vara läge att nämna lite om en sjukdom som kan drabba fåglar.
Den heter gulknopp och det är egentligen en parasitinfektion som orsakas av en mikroorganism, Trichomonas gallinae, vilken skadar munhålan och gör att fåglarna inte kan äta och dricka. En fågel som angripits sitter ofta uppburrad med nästan slutna ögon och är kladdig eller kletig runt näbben.
Det senaste utbrottet i vårt land ägde rum under åren 2008-2011, men man kan fortfarande se drabbade fåglar. Smittan kom troligen från Brittiska öarna där man strax före Sverige hade en stor spridning av parasiten.
 
Ofta är det duvor som drabbas men sedan 2008 har man konstaterat att även finkfåglar, inte minst grönfinkar, har varit smittade, likaså talgoxar.
Hos mig har ingen fågel varit infekterad, och jag kan här lämna några tips på hur man så långt som möjligt kan hindra smittspridningen.
 
Fågelbordet är ett ställe där smittorisken är överhängande eftersom det samlas mängder av fåglar där. Därför bör man se till att man inte har en utspisning som innebär att fåglarna sitter i maten utan hellre har en i luften hängande automat eller frönätpåse, en talgbit uppsatt på en stolpe och liknande anordningar. Har man fågelbad bör man byta vattnet i stort sett varje dag. Dessa åtgärder förebygger även andra infektioner, som t.ex. salmonella.
Skulle man se tecken på trichomonasinfektion hos fåglarna, så håll upp med matningen under kanske tre veckor. Man bör tvätta rent alla fågelbord, och döda fåglar ska inte grävas ner utan brännas för att smittan inte ska finnas kvar i området.
Människor kan påverkas av Trichomonas, dock inte den ovan nämnda arten som enbart ger sig på fåglar.
 
Eftersom parasiten framförallt sprider sig under sommarhalvåret så matar jag fåglarna endast under vintern. Så fort vi får barmark och framförallt lite värme, vilket brukar vara någon gång i mars, så lägger jag av med matningen, och jag inleder aldrig fågelmatningen på hösten förrän det har blivit minusgrader och/eller snötäcke.

Höst


 
Hur ser vi på hösten? Naturligtvis finns det många sätt att se på den. För en del är det en ruggig tid som vi kunde vara utan. Andra däremot ser hösten som sin favoritårstid, och vi kan bara tänka på alla sprakande färger i gräs och lövverk som finns då.
 
Först kanske vi ska konstatera att hösten hur som helst är en skördetid. Man kan skörda under andra delar av året också, men den stora skördeårstiden är hösten.
På latin heter höst ’autumnus’, och det ser ju bekant ut eftersom det går igen både i franskan och i engelskan. Det latinska autumnus betyder även ”skörd”, vilket vittnar om det arbete som man utför under denna årstid.
När man förr i tiden slog gräset och skördade, så sa man att man ”höstade”. På motsvarande sätt sa man att man ”vårade” när arbetet med vårbruket kom igång.
I Sverige kallade man förr augusti för skördemånad och september för höstmånad, och det är under dessa två månader som man skördar som mest.
 
Att man ser hösten lite som ”god natt jord” är egentligen inte så konstigt. Växtligheten avtar och även om man skördar och gläder sig åt det, så vissnar ju allting ner och det blir kallare, mörkare och kanske jobbigare med det mesta.
Då kan vi tänka på det hoppfulla att redan nu blickar naturen framåt, genom att ha bildat de knoppar som ska slå ut till våren. De ligger färdiga hela vintern och bara väntar på att värmen ska komma tillbaka. På så vis kan hösten vara en framåtblickandets årstid.
 
Som jag sa tidigare är hösten för många en favoritårstid, ja t o m vintern kan vara det, och för ingen borde dessa båda årstider vara helt nattsvarta därför att vi ju vet vad som komma skall.
Vid Jul vänder det och dagarna börjar bli längre igen. Så visst kan vi blicka framåt även när vintermörkret kring oss står. Tänk också så många härliga stunder det kan bli inne i stugvärmen, med en god bok t.ex.
 
Häckningstiden för fåglarna är över, men i den klara höstluften har vi nu möjlighet att kunna höra läten från andra fågelarter. De i norr häckande fåglarna, som vi inte har här under sommaren, drar söderut, och vi kan få höra kontaktläten från t.ex. sidensvans, rödstrupig piplärka, lappsparv, gråsiska och vinterhämpling. Några kanske stannar hos oss hela vintern medan andra fortsätter söderut.
 
De fåglar som stannar kvar gläder oss ytterligare när de kommer fram till fågelborden. Dessutom kan vi få syn på andra fåglar, som t.ex. kungsörn, havsörn, fjällvråk, varfågel och strömstare.
Hela tiden händer det något i naturen och det kan säkerligen muntra upp oss även under den mörka årstiden, och vintern innehåller som bekant även soliga och gnistrande dagar för det mesta.
I februari, mitt i den smällkalla vintern, börjar de första fåglarna häcka hos oss igen. Det är korsnäbbarna som inleder dessa bestyr så tidigt. De livnär sig nämligen på gran- och tallkottefrön, och dessa är som mest olje- och näringsrika just då. Så man ska inte bli förvånad om man ser korsnäbbarna mata sina ungar i mars månad.

Blodriska


 
Att det är karljohanår i år har vi kunnat konstatera. Egentligen är det åtskilliga arter varje år som ”går till”, ätliga som oätliga. De oätliga tänker vi säkerligen inte lika mycket på, och bland de ätliga är det bara de mest kända som får uppmärksamhet.
Förra året som var lite svampfattigare än vanligt på grund av torkan så var det ändå mycket gott om t.ex. smörsopp och citronslemskivling, och i varje fall den senare fick i allmänhet stå rätt orörd i skogen.
 
En art som förekommer rikligt i år är blodriska (Lactárius detérrimus). Det är den tredje svamphösten i rad som denna läckra svamp finns i stora mängder. Dessa år har den också varit ovanligt lite angripen av insektslarver vilket inte alltid är fallet. I synnerhet i början av säsongen när det är lite varmare, så kan det vara svårt att hitta en icke angripen fruktkropp.
Den växer med gran och ibland kallas den också för granblodriska, därför är det framförallt i våra granskogar som man finner den. T o m i unga granplanteringar kan den förekomma i stor mängd.
 
Den är lätt att känna igen. Hatten är något klibbig och har omväxlande mörka och ljusa orangefärgade, mer eller mindre koncentriska, zoner. Ganska tidigt får den en lite ärggrön anstrykning, ja ibland är den rätt mycket grönfärgad, men det innebär ingen försämring av kvalitén för det. Hatten kan också bli lite grådaskig eller färglös. Skivorna är blekt orangea och vidvuxna eller t o m lite nedlöpande på foten.
Foten är orange samt porös eller nästan helt ihålig och går liksom hos övriga riskor, och även kremlor, lätt att tvärt bryta av.
 
Som fallet är med alla riskor så avger blodriskan en saft vid snitt eller skada i svampköttet. Hos många riskor är denna saft vit men hos blodriskan är den orange. Saften blir efter ett tag vinröd och när den till slut torkar in är den grön. Samma förändring gäller svampköttets färg vid snitt.
Den kan därför knappast förväxlas med någon annan svamp, mer än möjligen med läcker riska (Lactarius deliciósus). Denna växer med tall, gärna i kalkrika trakter, och avger också en morotsfärgad saft. Läcker riska är, som namnet antyder, även den en fin matsvamp.
 
Blodriskan är rätt kryddig i smaken och passar därför väldigt bra i svampblandningar. Vill man ha enbart blodriska i en maträtt, så är soppa en mycket läcker variant. Likaså kan man baka bröd på blodriska. Den har precis som kremlorna en lite krispig al dentekaraktär och erbjuder således ett trevligt tuggmotstånd.
Vad det gäller förvaring så kan man både frysa in och glasburkskonservera den.

Äter man en stor portion blodriska kan urinen färgas röd, men av den orsaken är det inte farligt.

Augustivädret 2014 i Fägerhult, Länghem


 
Augusti inleddes med varmt väder, vilket kan ses som en liten eftersläng till juli månads andra värmebölja.
Omkring den 10 inleddes en ostadig period som varade fram till den 25. Det blev dessutom allt svalare. Värmen tog ändå överhanden och sammanlagt var augusti nästan en grad varmare än normalt. Medeltemp var +14.3° mot +13.5° vilket är normalt för månaden.
Högsta temperaturen, +30.0°, uppmättes den 3, och den lägsta som var +2.4° noterades den 27.
 
Det uppträdde en hel del åskväder och flera av dem var kraftiga. T.ex. förekom 267 blixturladdningar under dagen den 3, och den 3-4 noterades sammanlagt över 600 urladdningar. I samband med åskvädren föll stora regnmängder, t.ex. 22.6 mm den 18, 24.9 mm den 20, 36.2 mm den 4 och 44.0 mm den 19.
Under hela månaden föll 288.7 mm vilket är nytt månadsrekord för augusti. Det gamla rekordet var från aug 2011 då det föll 244.7 mm.
 
Hela sommaren (juni, juli och augusti) 2014 var 1.3° varmare än normalt. Medeltemperaturen var +15.2° mot den normala +13.9°, och juli var i särklass den varmaste av de tre sommarmånaderna.
Den högsta temperaturen, +30.2°, uppmättes den 24 juli, och den högsta minimitemperaturen var den 9 juli då temperaturen inte understeg +19.0° på hela natten.
Sommaren innehöll 23 högsommardagar, varav 19 st i juli, och 3 dagar med minst 30 grader.
Natten till den 22 juni (söndagen i midsommarhelgen) var det -0.6°, och det är den senaste frostförekomsten på säsongen som jag har noterat på denna plats.
 
Sommarnederbörden var 503.6 mm vilket är nästan dubbelt så mycket (194 %) som normalt, och totalt förekom 22 åskdagar och 18 dimdagar.