I Bibeln kan vi se vem Gud är. Gud är den Högste, Gud Är.
 
Av detta förstår vi i alla fall så mycket att vi inte kan ”förstå” Gud. Skulle vi kunna ”greppa” Gud, begripa honom, så vore han inte Gud. Ändå vill jag säga att vi i Bibeln kan lära oss lite om Guds väsen. Han har genom historien uppenbarat sig och kommit nära sin mänsklighet. Han utvalde Israels folk och lät dem få veta sin vilja, och Han har låtit evangeliet om Jesus Kristus gå ut i hela världen.
 
Gud är helig och även om vi inte riktigt förstår vad det ordet innebär, så inser vi ändå att det betyder upphöjd och skild från det förgängliga. Han står över allt men har valt att uppenbara sig för oss.
Hur skulle Gud göra det? Gud är helig, en förtärande eld. Vi tål inte att skåda Gud ansikte mot ansikte. Det är som att titta rakt in i Solen. Vi kan inte det, vi förgås.
 
När Gud uppenbarar sig för Mose i den brinnande busken berättas det att Mose ville gå fram och titta på denna märkliga syn, busken brann ju utan att förtäras.
”Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: ’Mose! Mose!’ Han svarade: ’Ja, här är jag.’ Herren sade: ’Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark.’ Och han fortsatte: ’Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.’ Då skylde Mose sitt ansikte. Han vågade inte se på Gud” (2 Mos 3:4-6).
 
Gud är helig, upphöjd, en förtärande eld. Gud är evig, den Evige, utan början och utan slut. Gud är inte vem som helst. Gud Är!
”Herren är i sitt heliga tempel, Herrens tron är i himlen. Hans ögon ser, hans blickar prövar människan” (Psalt 11:4).
Kan verkligen Gud och människan mötas när Gud egentligen är onåbar och människan är stoft och aska?
 
Basilius den Store (ca 330-379), biskop i Caesarea av Kappadokien ber i sin morgonbön till Gud Fadern: ”Herre, Allsmäktige, Makternas och allt kötts Gud, Du som bor i det höga och ser till det låga”, och i Psaltaren 138:6 står det: "Hög är Herren, men han ser de låga, upphöjd och fjärran känner han allt."
Gud är Herren som söker och längtar efter oss. Vi kan inte nå Gud, men Gud kan nå oss.
 
Efter syndafallet ville var och en vandra sin egen väg och människan gick totalt vilse, men genom hela Bibeln kan vi läsa om hur Gud har kallat oss tillbaka till sig.
I de yttersta tiderna sände Han sin Son, som är både sann Gud och sann människa.
I Uppenbarelseboken 21:3 står det: ”Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: ’Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem’”.
 
Gud den evigt upphöjde, som bor i ett ljus dit ingen kan nå, har kommit till oss. Han kom genom sin Son i mänsklig gestalt, som en kompis, och slog upp sitt tält mitt ibland oss. Kompis kommer av latinets ’com panis’ som betyder ”med bröd”. En kompis är alltså den som delar sitt bröd med andra.
Jesus är Livets bröd som har kommit ner från himlen för att ge världen liv. Detta blir särskilt tydligt i nattvarden där han ger sig själv i bröd och vin. Gud den högste och onåbare är i Jesus Kristus vår kompis som delar sitt bröd med oss.
 
Jesus Kristus är Guds Lamm som en gång för alla har tagit bort och utplånat världens alla synder. Människan kan inte nå Gud, men Gud har nått människan i Jesus Kristus som är Människosonen.

För att detta ska bli verklighet också för oss måste vi ta emot Honom. Då tillhör vi Guds "kompani", matlaget i det tält som Gud har ställt mitt i bland oss, Guds tabernakel, Kyrkan.
”Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn” (Joh 1:12).