Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Senaste inlägg

Visar inlägg från oktober 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Tideböner


 
För några år sedan skrev jag här på bloggen om tidegärden och jag tänkte att jag nu kunde berätta lite mer om de olika tideböner som ingår i denna.
 
Redan på Gamla testamentets tid bad man vid bestämda tillfällen, t.ex. står det i Daniels bok att han bad tre gånger om dagen (Daniel 6:10). Tidigt inom den kristna Kyrkan kom man också att börja be vid bestämda klockslag under dygnet.
Bönerna är ofta ur Bibeln, inte minst psaltarpsalmer, och man sjöng eller reciterade dem för det mesta. Att man sjöng bönerna återspeglas i vissa termer, t.ex. ”canticum”, ”ottesång” och ”aftonsång”.
Ett ”canticum” är en sjungen bibeltext som inte är en psaltarpsalm. Det finns tre särskilda cantica som förekommer regelbundet och det är ’Benedictus’ Sakarias lovsång (där texten är hämtad ur Luk 1:68-79) och som används i laudes, ’Magnificat’ Marias lovsång (Luk 1:46-55) som förekommer i vespern, samt ’Nunc dimittis’ Symeons lovsång (Luk 2:29-32) vilken förekommer i completoriet. (Se nedan!)
 
Tiderna för de olika tidebönerna kan variera, men för enkelhetens skull håller vi oss här till ett tretimmarsintervall.
Vid midnatt, kl 00, bad man en ’vigilia’ eller ’nocturne’ (midnattsbön). Vigilia betyder ”vaka” och ibland hade man en hel vaknatt där man bad vid varje hel timme fram till morgonen, fast det vanliga var kanske tre nocturner. Nocturne kan översättas med ”nattsång”, vilket antyder att tidebönerna sjöngs eller reciterades till stor del. (Se ovan!)
Idag förekommer en del gudstjänster där namnet vigilia ibland används, t.ex. vid midnattsgudstjänsterna under julnatten, nyårsnatten och påsknatten. Det förekommer också vigilior under midsommarnatten och i övrigt närhelst man önskar fira dessa.
 
Så småningom började man be ’matutin’ (ottesång) kl 03. Man flyttade helt enkelt fram vigilian till tidiga morgonen. Man bad alltså i regel inte båda dessa tideböner under ett och samma dygn utan antingen vigilian eller matutinen, såvida man inte hade en hel vaknatt.
Idag firar man ibland fortfarande ottegudstjänster, och bland dem torde de mest välkända vara julottan på Juldagen och gökottan på Kristi himmelsfärdsdag. Även under den tidiga påskdagsmorgonen är det inte ovanligt med ottesång ”vid Jesu öppna grav”.
 
Matutinen inleds med ett ’invitatorium’= ”inbjudan”, vilket är en uppmaning att inför den förestående gryningen åkalla och lova Herren. När matutinen inte firas kan invitatoriet flyttas fram till laudes.
I matutinen används också lovsången Te Deum under söndagar och högtidsdagar, men när man inte ber matutinen kan även denna lovsång med fördel flyttas fram till laudes dessa dagar.
Under vissa perioder har det varit brukligt att ersätta vigilian/matutinen med en läsningsgudstjänst vilken kan firas när som helst under dagen.
 
Vid dagens början kl 06, det vill säga ungefär vid soluppgången, fortsätter tidegärden med ’laudes’ (morgonbön). Detta är en av de viktigaste tidebönerna. Man tackar och lovar Gud för en ny dag och ber för denna. I laudes används det särskilda canticat Benedictus. I söndagens och högtidsdagars laudes kan också lovsången Te Deum användas när man inte har firat matutin.
Ibland bedes en (kort morgonbön) ’prim’ vid dagens första timme kl 07.
 
Under dagen bedes tre korta böner, ’ters’ (förmiddagsbön) vid den tredje timmen kl 09, ’sext’ (middagsbön) vid den sjätte timmen kl 12, och ’non’ (eftermiddagsbön) vid den nionde timmen kl 15.
 
Kl 18, eller vid solnedgången, är det så dags för en av de större tidebönerna igen och vi firar således ’vesper’ (aftonsång). Detta är den stora förbönstidebönen och man sjunger canticat Magnificat.
Förutom i den dagliga tidegärden är vespern eller aftonsången bevarad framförallt i helgsmålsbönen på lördagskvällen samt i långfredagens kvällsgudstjänst.
Det förekommer dock att även andra kvällsgudstjänster kallas vesper. Några exempel är adventsvesper, luciavesper, trettondedagsvesper, skördevesper eller jaktvesper på Tacksägelsedagen samt allhelgonavesper.
Dessa vesprar och aftonsångsgudstjänster innehåller i regel mycket musik.
 
Completoriet är den (aftonbön) som vi ber vid dagens slut eller vid sänggåendet kl 21. Den kompletterar eller fullbordar dagens tideböner och innehåller bl.a. självrannsakan med syndabekännelse, bön om förlåtelse, löftesord om syndernas förlåtelse samt canticat Nunc dimittis.
 
Som enskilda människor i vardagslivet, men även som församling, är det av förståeliga skäl svårt att fira en dygnsomfattande tidegärd. Man kan givetvis välja ett antal av tidebönerna efter hur vars och ens dag ser ut. Laudes, vesper och completorium är i alla fall de viktigaste tycker jag.

Septembervädret 2016 i Fägerhult, Länghem


 
Årets september innehöll både rekord och nästan rekord.
Vi fick ett nytt absmaxrekord med +27.4° den 15. Egentligen var det nytt rekord tre dagar i rad: +26.4° den 13, +27.2° den 14 och +27.4° den 15, och det sistnämnda blev alltså det nya och nu gällande rekordet för september. Alla dessa tre dagar var det varmare än det gamla rekordet på +25.7° från den 14 sep 2006.
 
Det höll också på att bli ett nytt septemberrekord gällande högsta månadsmedeltemperatur, men eftersom det svalnade av under de sista dagarna så hamnade årets september med sina +13.8° på en andraplats. Rekordet är +14.2° från 2006. Normal medeltemperatur är +10.0° i sep.
Samma sak gäller nederbörden. Långt fram i månaden hade det inte kommit mer än 9.7 mm och vi var på väg att få tidernas torkrekord för september, men det höll inte ända fram. Under de sista dagarna föll en del regn och månaden blev med sina 42.9 mm den 6:e torraste septembermånaden sedan stationsstart 1992.
 
Midsommarnatten, det vill säga natten till Midsommardagen den 25 juni, var sommarens varmaste natt med +16.5° som lägst. Årets varmaste natt inföll den 8 sep då det inte var kallare än +17.5°, alltså en hel grad varmare än under sommaren.
 
I mångt och mycket var september bättre som semestermånad än föregångaren augusti. Medelmaxtemperaturen var +19.5° i augusti men den var faktiskt +19.8° i september. Det var två högsommardagar i aug medan september innehöll tre högsommardagar. Det var tre höstdagar i augusti medan september bara innehöll en sådan.
Vidare var det en frostnatt i aug med -1.0° den 12. I september däremot förekom ingen frost, utan den lägsta temperaturen var +1.6° den 24.
Till slut kan också nämnas månadsnederbörden. Den var 201.2 mm i aug, och därför fick vi ganska mycket svamp i år, men det föll som sagt endast 42.9 mm i sep.

Rostvinge


Rostvingelarv 25 sep 2016
 
Den vackra lilla rostvingen (Phragmatóbia fuliginósa) flyger här i södra Sverige i två generationer årligen, den första från slutet av april till början av juni och den andra från mitten av juli till mitten av augusti.
Rostvingen tillhör björnspinnarna och den är huvudsakligen nattaktiv, även om den också kan flyga under soliga dagar. Nattetid lockas hannarna ofta till ljuskällor. Honorna dras också till ljus men i mindre omfattning.
 
Höstgenerationens ägg har nu kläckts och dess larver är som unga gråsvarta med en liten gulorange rygglinje. De har långa svartbruna hår som hos äldre larver blir rostbruna.
Sommargenerationens larver ser helt annorlunda ut. De liknar unga larver av höstgenerationen, men de är mindre håriga och har en tydligare gul rygglinje. De har dessutom svarta borstförsedda ryggvårtor samt en sidolinje som består av orangea fläckar.
Rostvingens larver äter nattetid på sina värdväxter vilka utgörs av ett flertal olika örter, t.ex. viden och syror. På dagarna håller de sig ofta gömda, och på bilden ovan är en fullvuxen larv av höstgenerationen på väg att krypa ner i ett litet gömsle.
 
Sommargenerationens larver förpuppas under högsommaren. Puppstadiet varar i två tre veckor, och därefter flyger fjärilarna som höstgenerationens imagon.
Höstgenerationens larver övervintrar fullvuxna, och framåt våren under soliga och varma dagar kan man ofta få se dem krypa omkring på marken. Ligger det kvar lite snö, så är det inte ovanligt att de kryper även på den.
När våren blir allt varmare förpuppar de sig, och sen är det dags att flyga som fjäril igen.