Även om myror lever och boar ute i naturen så händer det att några ibland letar sig in i byggnader. Den vanligaste myran inomhus är trädgårdsmyran (Lásius niger). I folkmun kallas den ofta svartmyra. Den brukar hittas inomhus under våren då den precis har vaknat ur vinterdvalan, den är då hungrig och på jakt efter sötsaker.
Något skadedjur kan man inte påstå att trädgårdsmyran är, men det är säkert tillräckligt irriterande att hitta dessa djur på golvet och i köksskåp m.m. Den kan i och för sig bygga tillfälliga bon inomhus, bl.a. i blomkrukor, men de riktiga bona finns i jorden t.ex. under stenplattor i trädgården. Den tillhör jordmyrorna och det är endast de söta matprodukterna i våra hem som lockar in dem. Detta brukar pågå fram till försommaren. Under resten av sommaren håller de sig ute i sitt rätta element. Om det är fråga om en myrinvasion kan man behöva hjälp med att sanera bostaden, i annat fall försvinner det tillfälliga störningsmomentet av sig självt fram på sommaren.
 
Skadlig kan däremot hushästmyran (Camponótus herculeánus) vara. Den förekommer normalt i tät skog där den lever i ved av framförallt barrträd. Arten kan även lägga sina bon i hus och gör då stor skada i trävirket. Trots att de är stora, drottningen kan bli upp till 17 mm, så märks de inte alltid förrän de redan har gjort ordentlig skada på huset.
För 45 år sedan började vi renovera ett gammalt torp, och när vi rev ena husväggen förekom hushästmyror där i stor mängd.
 
Det finns en myra som under de senaste decennierna har blivit allt vanligare i Sverige, nämligen faraomyran (Monomórium pharaónis). Den har tropiskt ursprung men har spridit sig över stora delar av den tempererade världen. I Sverige hittar man den bara inomhus då den inte alls tål kyla. Den dör redan vid ±0°.
Den förekommer ofta i livsmedelsrelaterade miljöer som bostäder och lagerbyggnader. Inte minst sjukhus är besökta och faraomyran kan där t.ex. ta sig in i patienters sår och orsaka infektioner samt sprida smitta. Den tillhör dvärgmyrorna och är således väldigt liten, arbetaren är inte mycket mer än 2 mm, så den kan lätt krypa in i små utrymmen och är därför ovanligt svår att få bort från våra innemiljöer.
 
Detta var bara några få exempel på när myror tar sig in i byggnader och kan orsaka skada. Myror är annars nyttiga som t.ex. renhållare, fröspridare och pollinatörer. Det är en mycket framgångsrik insektsfamilj. Det finns åtminstone 14 000 arter i världen vilket inte är så mycket egentligen. Detta kan jämföras med skalbaggarnas artantal vilket är ca 400 000 i hela världen.
Myrornas framgång ligger i att de är så många i individantal. Myror återfinns över nästan hela världen, och har tillsammans beräknats utgöra i genomsnitt 15-20 % av den totala biomassan av landlevande djur (i tropiska regioner mer än 25 %). Uppskattningen av antalet individer i världen varierar, men den mest etablerade siffran uppgår till totalt tio biljarder (1016), vilket antas motsvara en procent av den totala insektspopulationen och på så sätt anses myror utgöra den största populationen av alla landdjur. Bara i Sverige finns en biljon individer (1012).

I Sverige finns omkring 80 arter myror fördelade på fyra underfamiljer. De två största underfamiljerna är bitmyror med ca 40 arter och ettermyror med ca 36 arter. I underfamiljen doftmyror finns bara några få arter och underfamiljen stingmyror representeras bara av en enda art i Sverige.