Visar inlägg från oktober 2018

Tillbaka till bloggens startsida

High Commissioner


 
I den tecknade serien Tintin tycker kapten Haddock (vilket f ö betyder ”kolja”, kapten Kolja således) mycket om whisky. I några av berättelserna finns den påhittade whiskyn Loch Lomond, men det visade sig att det faktiskt redan fanns en whiskysort som heter så.
Loch Lomond är en single malt och tillverkas vid det egna destilleriet i Alexandria i Skottland. Destilleriet tillhör The Loch Lomond Group, och denna koncern bildades så sent som 2014.
 
High Commissioner ovan, vilken också produceras av Loch Lomondgruppen, är inte speciellt märkvärdig men den är ändå en mycket fin blend, gjord på olika malt- och kornwhiskyer, bl.a.
Den har en viss rökighet, inslag av fat, honung och örter, och den är förvånansvärt fint balanserad vilket gör att den fungerar både som avec och som ren drink. Prisvärd.

Tro


 
I söndags talades det extra mycket om tro i våra kyrkor eftersom dagens rubrik är Trons kraft.
 
”Ja, jag tror det”, kan man säga som svar på en fråga. Svarar man på det viset kan man ibland få kommentaren, ”tror gör man i Kyrkan, här ska du veta”. Denna kommentar tycker jag är lika konstig varje gång jag hör den, men den uttalas antagligen p g a okunnighet.
Vad är ”tro” egentligen? Den 1:a årgångens episteltext på 19 sönd e Trefaldighet är hämtad ur Hebreerbrevets 11:e kapitel, vilket ger flera exempel på hur Gud handlar med oss genom tro. ”Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se” (Hebr 11:1). Det står inte att vi ska anta, utan det står ”den ger oss visshet”. Tron är inte bara ett försanthållande eller att jag gissar att det är så eller så, utan den ger oss verkligen visshet. Hur då? Jo, den bygger på den säkra grunden, Jesus Kristus som är Guds Ord.
 
Gud handlar alltså med oss genom tron. Vers 6 i samma kapitel lyder: ”Utan tro kan ingen finna nåd hos honom. Ty den som vill nalkas Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom”.
Vi måste börja med att vi tror att Gud finns, men vi måste alltså också tro att Gud lönar oss när vi söker honom. Det betyder att vi väntar oss ALLT GOTT av Gud, inte av pengar, ägodelar, utsvävningar eller något annat, utan endast av Gud. Därför kan en bön som verkar vara full av tvivel ändå i tro riktas mot Herren: Gud, om du finns, hjälp mig!
 
Allt handlar om Guds kärlek. På grund av kärleken är Gud oss nådig och skänker oss frälsning i Jesus Kristus, och den kan och FÅR vi ta emot genom tron, hjärtats tro. ”Med evig kärlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förbliva över dig” (Jer 31:3b, 1917-års bibelöversättning).
 
Att tron inte bara handlar om ett försanthållande förstår vi av följande exempel: Om jag säger att jag tror på dig, så innebär det inte att jag antar att du finns. Jag ser dig, du står ju här framför mig. Utan det betyder att ”jag LITAR på dig”, och ”jag VET att du kan göra detta”.
 
Det som sårar Herren mest när vi säger att vi inte tror på honom är att vi därmed förnekar det han har gjort för oss. Herren HAR frälst oss, det ÄR fullbordat! Han HAR gett sitt liv för oss, men tror vi inte på hans eviga kärlek och att Han har gjort allt detta FÖR OSS, så trampar vi på Guds hjärta. Det är också det som blir vår dom. Vi avsäger ju oss Guds kärlek i så fall.
 
Tro har alltså med TILLIT att göra. Andra viktiga ord i detta sammanhang är TROGEN, TROFAST och TROHET.
Motsatsen är otrogen, otrohet och att vi inte kan lita på varandra. Ett ord jag också kommer att tänka på är korruption. Man är inte den man utger sig för att vara.
Tron däremot SER, VET och LITAR PÅ, därför att man vet VEM man litar på!
 
Tron på Herren är således också en relation med Herren, en kärleksrelation eftersom allt utgår från Guds kärlek till oss. Tron är alltså inte en fritt flygande kraft, utan har alltid med Herren själv att göra och vår relation med honom.
Det är egentligen rätt enkelt. Tycker vi ändå att det är svårt, så kan vi be om tro. Gud styrker oss i vår svaghet genom den Helige Ande och vår Herre Jesus Kristus. I detta hopp får vi leva. ”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken” (1 Kor 13:13).

Rostvinge


Rostvingelarv av höstgenerationen
 
Den vackra lilla rostvingen (Phragmatóbia fuliginósa) flyger här i södra Sverige i två generationer årligen, den första från slutet av april till början av juni och den andra från mitten av juli till mitten av augusti.
Rostvingen tillhör björnspinnarna och den är huvudsakligen nattaktiv, även om den också kan flyga under soliga dagar. Nattetid lockas hannarna ofta till ljuskällor. Honorna dras också till ljus men i mindre omfattning.
 
Höstgenerationens ägg har nu kläckts och dess larver är som unga gråsvarta med en liten gulorange rygglinje. De har långa svartbruna hår som hos äldre larver blir rostbruna.
Sommargenerationens larver ser helt annorlunda ut. De liknar unga larver av höstgenerationen, men de är mindre håriga och har en tydligare gul rygglinje. De har dessutom svarta borstförsedda ryggvårtor samt en sidolinje som består av orangea fläckar.
Rostvingens larver äter nattetid på sina värdväxter vilka utgörs av ett flertal olika örter, t.ex. viden och syror. På dagarna håller de sig ofta gömda, och på bilden ovan är en fullvuxen larv av höstgenerationen på väg att krypa ner i ett litet gömsle.
 
Sommargenerationens larver förpuppas under högsommaren. Puppstadiet varar i två tre veckor, och därefter flyger fjärilarna som höstgenerationens imagon.
Höstgenerationens larver övervintrar fullvuxna, och framåt våren under soliga och varma dagar kan man ofta få se dem krypa omkring på marken. Ligger det kvar lite snö, så är det inte ovanligt att de kryper även på den.
När våren blir allt varmare förpuppar de sig, och sen är det dags att flyga som fjäril igen.

Fransk skogssnigel

I Sverige finns nio arter skogssniglar. De ingår i familjen Ariónidae, och samtliga nio tillhör nominatsläktet Aríon. Sex av dem är ursprungliga i Sverige och tillhör alltså sedan lång tid tillbaka vår svenska fauna. Dessa är: svart skogssnigel (den kanske mest välkända av dem alla), gråsidig skogssnigel, parksnigel, dvärgsnigel, vitsidig skogssnigel och brun skogssnigel.
De tre återstående arterna, trädgårdssnigel, röd skogssnigel och spansk skogssnigel, är passivt införda i Sverige, och särskilt den spanska skogssnigeln är känd för att ta över och mer eller mindre förstöra våra trädgårdar. Eftersom den förutom att äta växter även utövar kannibalism har den i Sverige också blivit känd under namnet mördarsnigel.
 
Under senare år har forskarna börjat ifrågasätta om det verkligen är ”spanjoren” som härjar i de svenska trädgårdarna. Den art som förekommer på Iberiska halvön har det vetenskapliga namnet Arion lusitanicus. Lusitanicus kommer av Lusitanien vilket motsvarar dagens Portugal och västligaste Spanien. Innan romarna invaderade området och gjorde det till en romersk provins på 200-talet före Kristus så var lusitanerna ett självständigt folk och talade ett eget språk, lusitanska.
 
Forskningen om de europeiska skogssniglarnas släktskapsförhållanden har gett vid handen att den art vi ofta kallar mördarsnigel egentligen har det vetenskapliga namnet Arion vulgaris. Den har inte sin huvudsakliga utbredning i Spanien och Portugal utan i det närbelägna Frankrike. Ännu är det en hel del fakta som måste redas ut, och alla forskare är inte heller överens, men det verkar som om denna trädgårdsmarodör inte ska heta spansk skogssnigel (Arion lusitanicus). Den är kanske helt oskyldig i sammanhanget.
Det kan vara så att det i stället är fråga om Arion vulgaris, och eftersom den har sitt ursprung i Frankrike borde den ju snarare heta fransk skogssnigel på svenska. Vi får se framöver vad forskningen på området slutligen kommer fram till.