Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Senaste inlägg

Femtio år sedan högertrafikomläggningen

Idag den 3 september är det 50 år sedan Sverige gick över till högertrafik. Då 1967 var det en söndag och i år är det också en söndag, så det är ett riktigt jämnt jubileum.
Jag har många minnen från den dagen. Det första jag gjorde när jag vaknade var att titta ut genom fönstret. En SAAB 93 körde åt ett håll och en VOLVO 444 körde åt ett annat, båda på höger sida (som väl var).
Jag följde också med pappa när han körde ner till Holgers kafé för att köpa kakor till eftermiddagskaffet, och jag måste säga att det var märkligt att åka över på högersidan av vägen. Senare på dagen var vi ett gäng som under ledning av en kompis förälder cyklade runt i samhället och prövade på den nya högertrafiken.
Dagen efter cyklade jag till skolan, och när vi började den första lektionen frågade fröken om det gick bra för oss att cykla till skolan på höger sida. Vi svarade ”ja”, och sen gick vi direkt vidare med lektionen.

Nattlysande moln


 
Under sommaren kan man nattetid på våra breddgrader se nattlysande moln på norrhimlen. De ligger långt över den höjd på vilken vårt väder äger rum. Inte ens Cirrusmoln, som befinner sig på kanske 10 000 meters höjd, är solbelysta på natten utan ser mörka ut. De nattlysande däremot ligger ca 80 km över jordytan, så att de belyses av solen också mitt i natten.
 
De är lysande vita och består av små iskristaller, mycket mindre än de som våra vanliga iskristallmoln på 8-10 km:s höjd består av. Var dessa iskristaller kommer ifrån är lite osäkert, men de bildas i alla fall runt små partiklar av meteoritdamm.
Det är bara under klara nätter i framförallt juni och juli och på latituder mellan 50 och 65 grader som vi kan se dessa moln, och solen måste ligga 10 grader under horisonten. De är helt enkelt för tunna för att kunna ses på dagen. Under vinternätter ser man dem inte heller, eftersom solen då ligger för långt under horisonten och inte kan belysa dem underifrån.

Alma do Tejo


 
Det portugisiska vinet Alma do Tejo har en svarthakad buskskvätta, Saxícola rubícola, på etiketten. Denna fågelart häckar i en stor del av syd- och västeuropa samt en bit ner i Afrika.
I Sverige ses den årligen och har t o m häckat i Skåne och Västergötland. Den trivs bäst i rätt öppna marker, även på högmossar.
 
Vinet då?
Ja det är inget märkvärdigt, men det har en trevlig ton av viol och lite lakrits. Det framställs runt floden Tejo norr om Lissabon. Prisvärt.

Nypotatis

Där jag växte upp kallade man årets första skördade potatisar för nypotatis, medan man på andra ställen använde begreppet färskpotatis. Det är ungefär som med fastlagsbulle resp semla. Fastlagsbulle liksom nypotatis verkar användas mest i södra Sverige, medan semla och färskpotatis är vanligare i övriga delar av landet.
Både semla och färskpotatis verkar emellertid bli allt vanligare även i södra Sverige, och det beror nog till stor del på att stockholmsregionen påverkar övriga Sverige i så hög grad. Likaså har ordvalet såväl inom respektive bransch som inom handeln givetvis en avgörande betydelse.
 
Det flesta har nog i alla fall uppfattningen att nypotatis och färskpotatis är synonyma begrepp, även om jag har sett försök till att göra skillnad mellan dem. Vissa vill tydligen kalla potatisprimörerna för färskpotatis fram till midsommar, och därefter skulle det heta nypotatis. Vad jag vet finns inget allmängiltigt beslut om detta, men det kanske kan vara ett försök till att skapa lite ordning?
En förklaring till denna uppdelning skulle kunna vara att färskpotatisen egentligen inte är riktigt mogen, den har ju t.ex. nästan inget skal. Efter midsommar börjar primörtiden gå mot sitt slut och potatisen börjar få mera skal och mer mogen smak, och då kallar vi den för nypotatis.
 
Hursomhelst gäller dessa ord för nyskördad potatis bara fram till och med den 30 september. Sedan är de för gamla för att vara både färska och nya.

Myror inomhus

Även om myror lever och boar ute i naturen så händer det att några ibland letar sig in i byggnader. Den vanligaste myran inomhus är trädgårdsmyran (Lásius niger). I folkmun kallas den ofta svartmyra. Den brukar hittas inomhus under våren då den precis har vaknat ur vinterdvalan, den är då hungrig och på jakt efter sötsaker.
Något skadedjur kan man inte påstå att trädgårdsmyran är, men det är säkert tillräckligt irriterande att hitta dessa djur på golvet och i köksskåp m.m. Den kan i och för sig bygga tillfälliga bon inomhus, bl.a. i blomkrukor, men de riktiga bona finns i jorden t.ex. under stenplattor i trädgården. Den tillhör jordmyrorna och det är endast de söta matprodukterna i våra hem som lockar in dem. Detta brukar pågå fram till försommaren. Under resten av sommaren håller de sig ute i sitt rätta element. Om det är fråga om en myrinvasion kan man behöva hjälp med att sanera bostaden, i annat fall försvinner det tillfälliga störningsmomentet av sig självt fram på sommaren.
 
Skadlig kan däremot hushästmyran (Camponótus herculeánus) vara. Den förekommer normalt i tät skog där den lever i ved av framförallt barrträd. Arten kan även lägga sina bon i hus och gör då stor skada i trävirket. Trots att de är stora, drottningen kan bli upp till 17 mm, så märks de inte alltid förrän de redan har gjort ordentlig skada på huset.
För 45 år sedan började vi renovera ett gammalt torp, och när vi rev ena husväggen förekom hushästmyror där i stor mängd.
 
Det finns en myra som under de senaste decennierna har blivit allt vanligare i Sverige, nämligen faraomyran (Monomórium pharaónis). Den har tropiskt ursprung men har spridit sig över stora delar av den tempererade världen. I Sverige hittar man den bara inomhus då den inte alls tål kyla. Den dör redan vid ±0°.
Den förekommer ofta i livsmedelsrelaterade miljöer som bostäder och lagerbyggnader. Inte minst sjukhus är besökta och faraomyran kan där t.ex. ta sig in i patienters sår och orsaka infektioner samt sprida smitta. Den tillhör dvärgmyrorna och är således väldigt liten, arbetaren är inte mycket mer än 2 mm, så den kan lätt krypa in i små utrymmen och är därför ovanligt svår att få bort från våra innemiljöer.
 
Detta var bara några få exempel på när myror tar sig in i byggnader och kan orsaka skada. Myror är annars nyttiga som t.ex. renhållare, fröspridare och pollinatörer. Det är en mycket framgångsrik insektsfamilj. Det finns åtminstone 14 000 arter i världen vilket inte är så mycket egentligen. Detta kan jämföras med skalbaggarnas artantal vilket är ca 400 000 i hela världen.
Myrornas framgång ligger i att de är så många i individantal. Myror återfinns över nästan hela världen, och har tillsammans beräknats utgöra i genomsnitt 15-20 % av den totala biomassan av landlevande djur (i tropiska regioner mer än 25 %). Uppskattningen av antalet individer i världen varierar, men den mest etablerade siffran uppgår till totalt tio biljarder (1016), vilket antas motsvara en procent av den totala insektspopulationen och på så sätt anses myror utgöra den största populationen av alla landdjur. Bara i Sverige finns en biljon individer (1012).

I Sverige finns omkring 80 arter myror fördelade på fyra underfamiljer. De två största underfamiljerna är bitmyror med ca 40 arter och ettermyror med ca 36 arter. I underfamiljen doftmyror finns bara några få arter och underfamiljen stingmyror representeras bara av en enda art i Sverige.

Äldre inlägg

Nyare inlägg