Om

I denna blogg skriver jag, Mikael, i stort sett om vad som helst, men som namnet på bloggen antyder mest om skeenden m.m. i naturen. Russula är kremlornas vetenskapliga släktnamn. Detta svampsläkte är stort och det innehåller både några fina matsvampar och en del skarpa svagt giftiga arter. På bilden en storkremla (Rússula paludósa).

Alma do Tejo


 
Det portugisiska vinet Alma do Tejo har en svarthakad buskskvätta, Saxícola rubícola, på etiketten. Denna fågelart häckar i en stor del av syd- och västeuropa samt en bit ner i Afrika.
I Sverige ses den årligen och har t o m häckat i Skåne och Västergötland. Den trivs bäst i rätt öppna marker, även på högmossar.
 
Vinet då?
Ja det är inget märkvärdigt, men det har en trevlig ton av viol och lite lakrits. Det framställs runt floden Tejo norr om Lissabon. Prisvärt.

Nypotatis

Där jag växte upp kallade man årets första skördade potatisar för nypotatis, medan man på andra ställen använde begreppet färskpotatis. Det är ungefär som med fastlagsbulle resp semla. Fastlagsbulle liksom nypotatis verkar användas mest i södra Sverige, medan semla och färskpotatis är vanligare i övriga delar av landet.
Både semla och färskpotatis verkar emellertid bli allt vanligare även i södra Sverige, och det beror nog till stor del på att stockholmsregionen påverkar övriga Sverige i så hög grad. Likaså har ordvalet såväl inom respektive bransch som inom handeln givetvis en avgörande betydelse.
 
Det flesta har nog i alla fall uppfattningen att nypotatis och färskpotatis är synonyma begrepp, även om jag har sett försök till att göra skillnad mellan dem. Vissa vill tydligen kalla potatisprimörerna för färskpotatis fram till midsommar, och därefter skulle det heta nypotatis. Vad jag vet finns inget allmängiltigt beslut om detta, men det kanske kan vara ett försök till att skapa lite ordning?
En förklaring till denna uppdelning skulle kunna vara att färskpotatisen egentligen inte är riktigt mogen, den har ju t.ex. nästan inget skal. Efter midsommar börjar primörtiden gå mot sitt slut och potatisen börjar få mera skal och mer mogen smak, och då kallar vi den för nypotatis.
 
Hursomhelst gäller dessa ord för nyskördad potatis bara fram till och med den 30 september. Sedan är de för gamla för att vara både färska och nya.

Myror inomhus

Även om myror lever och boar ute i naturen så händer det att några ibland letar sig in i byggnader. Den vanligaste myran inomhus är trädgårdsmyran (Lásius niger). I folkmun kallas den ofta svartmyra. Den brukar hittas inomhus under våren då den precis har vaknat ur vinterdvalan, den är då hungrig och på jakt efter sötsaker.
Något skadedjur kan man inte påstå att trädgårdsmyran är, men det är säkert tillräckligt irriterande att hitta dessa djur på golvet och i köksskåp m.m. Den kan i och för sig bygga tillfälliga bon inomhus, bl.a. i blomkrukor, men de riktiga bona finns i jorden t.ex. under stenplattor i trädgården. Den tillhör jordmyrorna och det är endast de söta matprodukterna i våra hem som lockar in dem. Detta brukar pågå fram till försommaren. Under resten av sommaren håller de sig ute i sitt rätta element. Om det är fråga om en myrinvasion kan man behöva hjälp med att sanera bostaden, i annat fall försvinner det tillfälliga störningsmomentet av sig självt fram på sommaren.
 
Skadlig kan däremot hushästmyran (Camponótus herculeánus) vara. Den förekommer normalt i tät skog där den lever i ved av framförallt barrträd. Arten kan även lägga sina bon i hus och gör då stor skada i trävirket. Trots att de är stora, drottningen kan bli upp till 17 mm, så märks de inte alltid förrän de redan har gjort ordentlig skada på huset.
För 45 år sedan började vi renovera ett gammalt torp, och när vi rev ena husväggen förekom hushästmyror där i stor mängd.
 
Det finns en myra som under de senaste decennierna har blivit allt vanligare i Sverige, nämligen faraomyran (Monomórium pharaónis). Den har tropiskt ursprung men har spridit sig över stora delar av den tempererade världen. I Sverige hittar man den bara inomhus då den inte alls tål kyla. Den dör redan vid ±0°.
Den förekommer ofta i livsmedelsrelaterade miljöer som bostäder och lagerbyggnader. Inte minst sjukhus är besökta och faraomyran kan där t.ex. ta sig in i patienters sår och orsaka infektioner samt sprida smitta. Den tillhör dvärgmyrorna och är således väldigt liten, arbetaren är inte mycket mer än 2 mm, så den kan lätt krypa in i små utrymmen och är därför ovanligt svår att få bort från våra innemiljöer.
 
Detta var bara några få exempel på när myror tar sig in i byggnader och kan orsaka skada. Myror är annars nyttiga som t.ex. renhållare, fröspridare och pollinatörer. Det är en mycket framgångsrik insektsfamilj. Det finns åtminstone 12 000 arter i världen vilket inte är så mycket egentligen. Detta kan jämföras med skalbaggarnas artantal vilket är ca 400 000 i hela världen.
Myrornas framgång ligger i att de är så många i individantal. Om man vägde allt levande material på jorden, det vill säga alla människor, djur, växter, svampar och bakterier, så skulle 20 % av den vikten bestå av myror. Myrorna utgör alltså en femtedel av all biomassa.
 
I Sverige finns omkring 80 arter myror fördelade på fyra underfamiljer. De två största underfamiljerna är bitmyror med ca 40 arter och ettermyror med ca 36 arter. I underfamiljen doftmyror finns bara några få arter och underfamiljen stingmyror representeras bara av en enda art i Sverige.

Orion

I sv ps 134:2 skriver Viktor Rydberg: "Borta vid västerrand slocknar Orion". Vad betyder det?
Stjärnbilden Orion går under vinterkvällarna upp i sydost och rör sig sedan under natten vidare över syd- och sydvästhimlen. Framåt gryningen går den ner i väster.
Det är natt över judaland, natt över Sion, ja över hela världen. När Orion slocknar vid västerrand håller solen på att gå upp. Det gryr inte bara en ny dag, utan hela mänsklighetens hopp tänds. Hur då?
 
I Joh 3:30 säger Johannes döparen om Jesus: ”Han skall bli större och jag bli mindre”. Dvs Döparen som beredde vägen för Jesus Kristus ska träda tillbaka, och Frälsaren själv ska bli tydligare och synlig för alla människor.
Symboliskt visar också årstiderna detta. Johannes döparen föds enligt vår tradition vid midsommar. Därefter blir dagarna kortare. Jesus föds vid jul, och dagarna blir därefter längre och längre.
När det är som mörkast kommer Ljuset in i världen, Jesus Kristus föds till jorden. Gud har blivit människa och bor mitt ibland oss.

Mira

Cetus är namnet på en av de 88 stjärnbilder som har godkänts av den Internationella astronomiska unionen (IAU). Cetus heter Valfisken på svenska även om Valen vore ett korrektare namn. I denna stjärnbild ligger stjärnan Mira, omikrón Ceti, vilken är en röd jätte av spektraltyp M7III.
Diametern är ca 375 ggr vår egen sols, och den har en massa som är ca 20 % större än solens. Yttemperaturen är endast 3 000° vilket inte är ovanligt när det gäller röda jättar, medan vår sol är ca 6 000° på ytan. Däremot är Mira, som ligger 300 ljusår från vårt solsystem, i snitt nästan 9 000 ggr ljusstarkare än solen.
 
Mira lyser som röd jätte väldigt starkt röd, och det föregående stadiet kallas orange jätte. Stjärnan är ca 6 miljarder år gammal och i slutet av sin levnad. Om några miljoner år kommer den att bli en vit dvärg.
Mira är dessutom en variabel stjärna, en av de första som upptäcktes. Just denna grupp av förmörkelsevariabler som Mira tillhör kallas miravariabler och den är känd som en sådan sedan 1596. Massan i en sådan stjärna är max två gånger solens.
 
Algol, betastjärnan i stjärnbilden Perseus, tillhör en annan typ av förmörkelsevariabel. Den är en algolvariabel och bestämdes därtill år 1677. Algolvariabler innebär alltid ett binärt stjärnsystem där den mindre stjärnan tillfälligt skymmer den tunga huvudstjärnan. Periodiciteten hos denna typ av variabler är i regel endast några dygn.
 
Mira varierar på så vis att den har en skenbar magnitud på mellan ca 2.5 och 9.3, och maximum inträffar vart 332:a dygn. Gränsen för att kunna se en himlakropp med blotta ögat ligger mellan magnitud 6 och 7.
När stjärnan pulserar varierar den både i storlek och temperatur och således också i färg.
Härom kvällen var jag ute och tittade på den. Den gick att se genom en vanlig handkikare men den var väldigt svag. Nästa maximum kommer att inträffa i slutet av mars 2017, dvs runt vårdagjämningen. Den kommer då att synas mycket tydligare än vad den gör nu.
 
Valfiskens alfastjärna Menkar har en magnitud på 2.54 och betastjärnans, Deneb Kaitos, ligger på 2.01. Därför kan man utan svårighet upptäcka dessa en klar och mörk vinternatt. Vid Miras maximum går dess magnitud som sagt upp till ca 2.5, men vid vissa maxima ända till 2.0 vilket då tillfälligt gör den till Valfiskens starkast lysande stjärna.
 
Sedan 1995 heter stjärnan mera precist Mira A. Detta år upptäcktes nämligen med hjälp av Hubbleteleskopet följeslagaren Mira B. I och för sig misstänkte man redan år 1918 att den skulle kunna existera. Mira är således en dubbelstjärna där Mira B är en subdvärg i systemet. Mira B är alltså mindre än vår sol.
 
Hur som helst är Mira vacker att beskåda vid dess ljusstyrkemaximum. Man kan förstå att man valde detta namn för stjärnan eftersom det betyder förunderlig eller underbar. Den är för övrigt också Bohusläns landskapsstjärna.
Stjärnbilden Valfisken hittar man under vinterkvällarna i söder. Den ligger till höger (väster) om Orion och Oxen.

Äldre inlägg

Nyare inlägg